Personal kritisk mot vård vid livets slut: "Det är inte värdigt"
Hemtjänstpersonal i Järvsö riktar kritik mot vården i livets slutskede i kommunen. De tycker att omvårdnaden glömts bort i sammanhanget.
– Det är inte värdigt, säger Sari Björkman som jobbar på Öjegården.
Palliativ vård, vård i slutskedet av livet, är någonting som finns tillgängligt i Gävleborgs län – för alla som hamnar i den situationen. Ett team av sjuksköterskor och palliativa läkare finns till för att vara behjälpliga med det medicinska. Men den palliativa vården är mer än bara medicinsk. Det handlar om omvårdnad, menar undersköterskor på hemtjänsten i Järvsö.
– Det har inte fungerat på flera år, säger Anette Svensson.
Tidningen träffade Anette och hennes kollega Sari Björkman på Öjegården i Järvsö, och även Sari anser att det finns ett stort problem när det kommer till omvårdnad i slutskedet av livet.
Hemtjänsten i Järvsö har därför satt ihop en egen palliativ grupp. En grupp anställda undersköterskor som kan kliva in när en vårdtagare går in mot den sista tiden i livet. Ett mindre team som gör att rotationen av olika hemtjänstpersonal minskar.
Gruppen är dock sårbar och tar själva ansvar för att byta turer och se till att den palliativa omvårdnaden fungerar.
– Sen är det ju inte bara hos oss det ska fungera. Det måste fungera i hela kommunen, i alla grupper, säger Anette.
Verkligheten innan starten av den egna palliativa gruppen var att en vårdtagare som är kanske svårt sjuk och dessutom döende, kan få ta emot besök från ett stort antal olika personer varje dag – som har mer eller mindre koll på denna specifika människas behov.
Problemet kvarstår trots den palliativa gruppen eftersom behovet av palliativ vård hela tiden ökar, enligt Anette.
Det finns en ambition om att den palliativa omvårdnaden ska skötas av ett specialiserat team, men enligt Anette, som har jobbat inom äldrevården i 15 år, har det inte fungerat på länge.
Enligt Eva Gunnarsson, distriktssköterska i Ljusdal och ledamot i det palliativa rådet som finns inom landstinget jobbar man väldigt mycket för att ha ett palliativt omvårdnadsteam i Ljusdals kommun.
– Många gånger kanske det är så att man behöver någon person hos sig dygnet runt och då gäller det att ha en liten stab som kan vara till hands, säger Eva Gunnarsson.
Detta bekräftar Ingrid Sundström, äldreomsorgschef i kommunen.
Anette Svensson ställer sig dock frågande till detta.
– Var är det teamet? undrar hon.
Ytterligare ett problem som uppstått, enligt Anette Svensson och Sari Björkman, är att de trygghetsplatser som ska finnas inom närvården inte längre verkar finnas tillgängliga för människor i slutskedet av livet.
– När vi har ringt för att vi har vårdtagare som vill komma in så har de bara sagt att det inte finns plats – bara om det är medicinskt, säger Anette Svensson.
– Det är inte alla som känner sig trygga med att dö hemma, och man kanske inte har några anhöriga, och så får man inte åka in. De måste stanna hemma trots att de tyckt det varit jobbigt att det är så många olika som kommer hem till dem, fortsätter hon.
Kerstin Hallonqvist, primärvårdschef, och Ingrid Sundström, äldreomsorgschef berättar att det finns ett samarbete de båda enheterna emellan, och enligt dem är trygghetsplatserna inom närvården i Ljusdal tillgängliga även för dem som vill komma in av sociala orsaker, till exempel att man inte känner sig trygg i slutskedet av livet. Och man överbelägger om det skulle behövas, enligt Kerstin Hallonqvist.
Om det hänt att en person inte fått komma in på en trygghetsplats av sociala orsaker kan det, enligt Ingrid Sundström, bero på att personen i fråga kanske inte skrivit in sig i det palliativa teamet.
– Man kanske inte har accepterat sitt tillstånd, och därför inte skrivit in sig. Då är det inte mycket vi kan göra. Det är individen själv som bestämmer hur denne vill sluta sitt liv. Vi kan tro och tycka att människor borde få hjälp och kanske få komma in på sjukhuset, men det är inte upp till någon annan än personen själv hur denne vill göra, och det är där ska vi vara behjälpliga, säger hon.
Moa Fredholm
